Så imorse blev det inget gym då jag flyttade över alla mina grejer till det andra rummet här på övervåningen, himla lång flytt liksom. Pratade med Jesper samtidigt så det var kul. Och ja, jag förvarar mina kläder på golvet...

Känns samtidigt lite sorgligt, fast jag inte riktigt fattat/accepterat att det snart är slut...imorn är min sista dag själv med barnen, sedan ska jag lära någon annan att ta hand om dem, boohoo. Vill inte, fast ändå vill jag. Så förvirrad. Det är ju själva ersättandet som är det jobbiga, att de kommer tycka om någon annan så som de tycker om mig. Det är ju en del av au pair-jobbet och alla är helt öppna och ärliga med det innan man åker, jag var fullt förberedd på att det skulle vara svårt, men det gör det inte lättare.